Italienskt Westernliv

En italiensk cowboy är en stark, manlig person född längs den ödsliga kustremsan Maremma, i sydvästra Toscana. Han är ofta liten till växten och kallas alltid för Buttero. Buttero är boskapsskötare. Han är fotograferad, avbildad, skulpterad och omtalad i skrift. Han rider sin egen häst och ser till djuren som ranchen har anförtrott honom; många gånger väldiga hjordar av boskap i Maremma. En buttero känner väl till territoriet som än gång var nästan bara sumpmark. Han minns varje djurhuvud, att de är med i hjorden, hur de mår, och kollar stängsel, taggtråd och buskar.

När han lämnade hemmet var det fortfarande mörkt ute och han kunde se de sista stjärnorna på himlen strax innan soluppgången. En buttero jobbar i kyla, regn, i isande nordanvindar och under brännande sommarsol i hettan. Hästen är hans bästa kamrat. Med den når han snabbt hjorden och rider in i skogarna längs Medelhavet. Varje Buttero väljer bland trefyra hästar. En är riktigt tam och den som han litar till mest och som används sparsamt till hårt arbete. Beroende på jobb väljer Buttero den häst som är mest lämpad och som orkar med en lång dags tufft jobb.

På riktigt stora rancher där han måste klara av långa sträckor eller stängslet är dåligt, måste han hitta all boskap och komma ihåg antalet samt vilka som saknas och driva dem till rätt vattenhål. När fölen föds skördar han frukten av allt arbete. Då händer det ofta att han måste hjälpa kon vid födseln. Om det behövs knyter han fast lassot vid sadeln och låter hästen dra ut kalven ur kons mage. Förutom alla plikter som boskapsskötare måste han märka djur och tämja unghästar. Livet är hårt för en buttero. Och om kustområdet i Toscana är tufft så är Maremma i regionen Lazio än värre.

Någon barmhärtighet för ryttare eller cowboys som tämjer hästar finns inte. Och alla föl kan bli tama, anser ranchägaren. Fölen föds i naturen ofta av ekonomiska skäl. Och den totala frihet som unghästar upplever gör kontakten med människor mycket besvärlig. Boskapen samlas in under maj, den period då de tappar hår på grund av att de märks. Ett hårt jobb som har förvandlats till show. Kalvarna märks för att man ska veta vilken som äger boskapen. För att märka kalven använder cowboyen en lasso som kastas över djurets huvud och knyts fast på sadeln. Då kommer ryttaren åt att märka djuret. De här verkligt legendariska männen har lyckligtvis överlevt utvecklingen i världssamhället. Du kan fortfarande se dem arbeta med hästar och boskap i det orörda landskapet Maremma Laziale. Området intill kusten i norra Lazio, alldeles söder om Toscana.

« Tillbaka